GreenCurry poker och världen


Sätta gränser

Posted in Poker filosofi,Pokerbloggar av G på november 27, 2006

Här är ett område som jag rent ut sagt är kass på. Sätta gränser, både i poker och livet. Var sätter man dem, och varför ska man i överhuvudtaget ha gränser? Hur är det med boxen och utanför boxen egentligen?

I poker sammanhang är gränser lite var man ska sluta när man är plus och när man är minus. Men var är egentligen optimal plus och var finns botten, för varje dag? Den handlar om att se på det korta och långa perspektivet. Hur snurrigt är inte det liksom? Det finns ett antal faktorer i pokern som gör att man inte kan spela hur mycket som helst. Tid, sömn, antal bord, mat, toa you name it. Det finns ett antal. Och hur är det med att uppnå optimal resultat? Hur ofta och när ska jag äta? Hur mycket sömn kan jag skjuta upp innan jag tappar fokus osv. Balans är nyckelordet, men för att uppnå bästa resultat gäller det att ha ramar. Men det finns liksom inga riktiga ”poker coacher” eller böcker som säger hur man ska fungera i hela vardagsperspektivet som det finns för motsvarande proffs idrottsmän. Där är ett område som poker litteraturen och i media i allmänt har missat. Den lite mer djupgående diskussionen och analysen kring leverne för proffs. Där finns absolut en nicsh för den som vill skriva en nyskapande pokerbok.

Kära läsare, som en vän sa till mig idag. Vill man ha hela kakan, då sätter man sig själv i skiten. Man kan inte göra allt på samma gång.  För då riskerar man att få ingenting gjort. Prioritera är nyckelordet. Man kan ju försöka fuska med prioriteringen, men då kommer man ändå bli påkommen för eller senare.

Det påminner mig om en gång då jag skulle träffa en vän för ett parti schack inne i stan. Jag ringer min vän (vi kan kalla honom Brutus), för att se om han är på väg in. Han säger (med ovanligt hes röst) att han är på G och bara ska fixa i ordning sig. Ok, tänker jag och väntar ett tag. En stund senare ringer jag igen, och får veta av Brutus att hans tåg är försenad (med samma hesa röst). Hmm, tänker jag. Och tar första bästa tåg ut mot Bredäng. Jag tar mig hela vägen hem till min vän Brutus, för att nu anar jag ugglor i mossen. Jag slår en signal på mobilen en sista gång, och Brutus säger till mig att han har precis åker förbi Mälarhöjden med t-banan. I samma stund som han säger det så ringer jag på hans dörr. Och mycket riktigt så öppnar denna Brutus dörren och säger KVACK!

Det vi kan lära oss av denna tragiska historia är att Ami… host, host. Jag menar Brutus hade svårigheter att prioritera. Antingen sova och säga till att han inte hade tid och behövde sova sin skönhetssömn. Eller åka in till stan för att spela schack. Men eftersom han inte kunde besluta sig, blev det att han inte fick något gjort och istället stack kniven i sin vän…

Så mina vänner. Sätt upp era målen, lär er sätta gränser och framförallt prioritera J

Annonser

10 Procent

Posted in Poker filosofi,Pokerbloggar av G på november 26, 2006

Jag har hört någonstans att det som skiljer eliten från massan bakom är inte så stor. Egentligen är det bara 10% . Det är skillnad mellan vetet och agnarna. Dem som ”klarar” sig och den som blir framgångsrika.

När man sitter runt ett pokerbord, vill man ju inte vara sämst. Är man den 10.e bästa i världen har man stor chans att tjäna mycket pengar. Men om du sitter och spelar med de nio bästa i världen kommer du att torska, även om du är 10.e bäst i världen. För just där och då är det du som är fisken. Otur… För att bli riktigt bra krävs det att man hela tiden förbättrar sig själv, är självkritisk och framförallt ärlig mot sig själv. Tar man saker för givet så halkar man efter.

Det tar tid, energi och fokus på att bli bra på någonting. Ska man bli 10% bättre än alla andra. Ja då jädrar tar det allt och lite till för att man ska bli bäst. Tennis, fotboll golf, aktieanalytiker, härförare you name it. Det kräver allt. Allt för att du ska kunna vara 10% bättre än alla andra. Precis då du behöver det som mest. För att nå långt i Poker krävs det där också. Och jag som håller på med det nästa varje dag, har nog inte hittat den passionen för att vilja bli allra bäst i poker. Jag har nöjt mig med att ligga i mitt klungan någonstans och ta det jag behöver och inte så där jätte mycket mer. För jag känner att jag borde vara ganska nöjd. Men borde jag inte sikta högre? Sikta på att bli allra bäst på det jag gör?Borde inte vi alla göra det? Bra fråga nästa fråga… Jag tänker i alla fall börja tänka längre nu. I och med detta pokerblogg inlägg kommer jag nu offentlig göra att jag kommer sikta på att tillhöra toppen i Pokervärlden (storhetsvansinne, muahaha).  Hur det ska gå till? Vad ska jag göra för att nå dit? Bra fråga igen, men jag har i alla fall satt upp målen. Nu ska jag bara medel för det också.

Gratiskort

Posted in Pokerbloggar,Sverige av G på november 24, 2006

Kära läsare, idag har jag fått veta att jag även myntat ordet ”Gratiskort” från den amerikanska motsvarigheten i poker för ”Freecard”. Kanske inte lika fyndigt som kanelbullar, men den är påtaglig mer användbar och seriösare i pokersammanhang.

Jag har lagt ner shorthanded (5 spelar bord) ett tag. Jag tycker jag utvecklats väldigt mycket när jag spelat där, och även tjänat några kronor. Dock måste jag säga att det svänger väldigt mycket där, även fast man spelar bra. Jag har aldrig sett så många bad beats på en dag för shorthanded som en vecka för fulltable (10-manna). Chansen att man går på tilt (börja spela dåligt) är avsevärt mycket lättare när man gång på gång får stryk på rivern. På grund av att jag inte kunnat få en söker och stadig inkomst av 5-manna känner jag att det är dags att gå tillbaka till 10-manna till månaden är slut i all fall.

Klockan är mycket. Det finns bara yoghurt i kylen och några ägg. Inte riktigt det man är sugen på just nu. Fiask. Dessutom är det stökigt på mitt fina vardagsrums bord, x2 Fiask. Dessutom är jag svag för att göra något., x3 Fiask. Mattematiskt sätt borde jag vara lika med fiAAAsk.

Kanelbullar

Posted in Pokerbloggar,Sverige av G på november 18, 2006

Kära läsare, er kära undertecknad har slagit sig in i historieböckerna. Jag har myntat ett nytt svensk utryck som kommer att figurera runt i pokersverige i flera hundra år framåt. Kanelbullar har fått en ny innebörd, kanelbullar betyder nu mer också par i sexor som man har i handen. Såkallade pocket pair sixes eller route 66.  

En riksangelägenhet från Kiruna i norr till Malmö i söder hade trummats ut, om att Sverige behövde ett eget språk för det numera populära pokerspelet från det stora landet i väst. Många var kallade, få blev uttagna. Priset? Ett uppslags lexikon av det svenska pokerspråket och ära och berömmelse för flera hundra år framåt.

Annars rullar pokern på. Jag har haft ett par sega dagar där det har varit svårt att få plus resultat, då bad beatsen radar upp sig en efter en. Men trägen vinner, och jag ser en nya period av bra spel och vinster framför mig. 

Okänd spelare

Posted in Poker filosofi,Pokerbloggar av G på november 13, 2006

Som en cowboy i den gamla goda västern, så finns det ingen ära, och ingen berömmelse. Man rider ensam ner i solnedgång. Endast ett fåtal blir omskrivna och legender. Jag är inte en av dem. Fiaask.

Kära läsare. Mina funderingar den senaste tiden, är känslan av apati och meningslöshet. Varför gör man det här? Vad är meningen? Varför är jag inte nöjd med dagens resultat? Fiaask, säger jag bara. Då jag nu blivit bad beatad tillbaka till stenåldern. Från att vara fint fint plus, till att gå minus. Hade jag kunnat göra någonting om jag inte varit så fiasko apatisk? I dont know.

Målen man sätter måste vara i kongruens med långsiktiga och kortsiktiga målen. Annars blir det den här meningslösheten och ambitions lösa känslan som gör att fokuseringen och energin försvinner. Jag tror jag har kommit på det. Hur det fungerar. Men att det skulle kosta så mycket för mig att förstå det, känns så bisarrt äckligt. Måste det verkligen kosta mig pengar för att uppleva smärtan och sen få insikt i det svåra. Känns som jag betalar ödet varje gång för att jag ska förstå. Det finns verkligen inga genvägar till vishet. Det måste kosta i misslyckanden. Smärtan är det som driver människan framåt.

Som pokerspelare saknar man den sociala feedbacken. Någon som klappar en på ryggen och säger vilket bra jobb man gör. Visst, det materiella borde vara nog, men människan är konstig. Känslor går i vågor. Ju mer man utsätts för dem, desto mer känslig blir man och man behöver mer input av känslor för att inte känna sig nere. Därför är det viktigt att man känner sig i balans genom att få ner abstinensen av tillhörighet och känslor som är starkast när det kommer från någon annan människa. Kärlek och hat är ju två starka känslor som är lika, men ändå inte lika. Målet för en pokerspelare (eller vilken annan person som vill prestera max inom sitt område) torde vara att befinna sig i en slags likgiltighets tillstånd. Kärleken för spelet ska finnas där. Men det ska inte påverka spelet till den grad att man jagar känslorna på ont och gott. Man ska vara mottaglig för dem små känslo-inputsen, men det får inte växa i större vågor än vad som är gränsen för destruktivitet. Var den gränsen går vet jag inte riktigt. Självrannsakan inför varje session och område man vill prestera maximalt bör ske innan man sätter igång. På det sättet kan man komma i ”the zone” bättre och prestera maximalt.  Så som en cowboy bör man alltså stålsätta sig för att vara en ensam cowboy i wild wild west. Ära och berömmelse får lämnas till den som äras bör.

Jag lever min dröm II

Posted in GreenCurry´s vardag,Poker filosofi,Pokerbloggar av G på november 8, 2006

Amir bad mig utveckla lite mer om varför jag har valt att börja spela på heltid, och varför jag inte tänkte mer på min karriär och min framtid. Han är inte emot att jag spelar. Men han vill höra mitt resonemang kring varför jag spelar.

Det var flera bra frågor som han ställde. Jag har själv frågat mig några av dem. Och jag tror jag har ett bra svar på dem. Till att börja med, ”Varför tänker du inte på din karriär och framtid, ingen kommer att anställa en person som spelat poker mot en som har jobbat flera år i ett företag etc.”? Jag är som vilken vanlig person egentligen. Jag har jobbat extra sen jag var 16, jag har pluggat efter gymnasiet i fem år. Jag har sett min beskärda del av arbetslivet, om än inte helt hur det är att jobba på kontor från 8-16 (antagligen mer), och tjäna kontors lön. Eller jo, delar har jag upplevt om än inte under en längre tid. Det jag tänker är att om jag jobbar och sliter häcken av mig för någon annan nu för att jag tänker på framtiden, så kommer jag göra allt för att uppfylla någon annans dröm. Min plan i framtiden är att driva eget eller egna företag, och då är det sant att det kan vara bra att ha erfarenhet från att jobba i företag. Men det är också sant, att man måste lära om sig på nytt vad man än tar på sig för ny uppgift. Det vill säga, även om jag jobbat som ekonom i 10 år, kommer jag att behöva omskola mig till en företagsledare och göra misstag när jag kör igång ändå. Så erfarenhet för mig är en färskvara. Attityd, energi och målmedvetenheten är det som består och som alltid är viktigt och är stommen för framgång.

”Vad händer poker inte finns kvar om 1 år?”  Ja, skit. Otur, skulle jag tänka då. Vad skulle ha hänt om jag fick sparken om ett år, om jag jobbat idag istället för att spela? Ja, jag skulle förståss ha en viss säkerhet med A-kassa t.ex. Men om man tänker efter. Det är ingenting man vill leva av. Då är det till att fixa jobb så fort som möjligt precis som jag skulle göra om pokern inte fanns. En stor lucka i meritlistan finns. Otur. Får väll säga att jag tog semester ett år och reste runt. För det är det jag tänker göra. Attityd, energi och målmedvetenhet är som sagt receptet för att få fart på en ny karriär.

Man kan nog lugnt utgå från att jag är en drömmare. Lever nog inte riktigt i verkligheten för vissa. Men vad är verklighet, som jag skrev i föregående inlägg. Allting är en illusion. Man måste väva sina egna drömmar, istället för att leva andras. Men varje person har sin bild, perspektiv, paradigm. Amir frågade också ”Vad är din dröm, din verkliga dröm. Pengar är medlet inte målet. Det måste vara någonting annat än pokern?”  Sant mannen sant, en mycket bra fråga, verkligen. När jag var liten så tror jag att jag ville bli brandman, då kanske jag var 6år, sen vid 14 så ville jag bli journalist. Efter att slutat gymnasiet vid 18års ålder, så har jag alltid velat kunna jobba mellan Thailand och Sverige. Tjäna typ svensk lön i Thailand. Jobba internationellt. Och det har jag hela tiden jobbat efter det. Jag har riktigt kämpat för det. Men marknaden är hård. Och jag har tvingats att acklimatisera mig. Pokern har blivit en öppning att uppfylla den drömmen. Nu har jag verkligen chansen att jobba internationellt. Jag har till och med delvis fått uppfylla drömmen om att skriva som en journalist, nu när jag skriver här på min egen pokerblogg. Brandmanna drömmen får jag lägga åt sidan tills vidare. Så det är inte pengarna som är den brinnande åtrån, det är bara medlet för drömmen att vara sin egen och göra vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Precis som varje annan människa strävar efter. Eller?

Illusion

Posted in Poker filosofi,Pokerbloggar av G på november 6, 2006

Vi lever i en illusion? Efter att jag läst Amirs blogg så har jag fått mycket inspiration att tänka lite djupare än vad man gör till vardags. Amir skriver väldigt radikalt och till gränsen av vad många tål att läsa. Men sanningen är den att man måste se djupare och förstå det han skriver för att vissa saker är sanna, om än inte, så skapar den i alla fall en debatt och ger i alla fall mig en tankeställare. Försöka hänga med i mitt resonemang nu, det mesta är kanske självklart för vissa av er. Men det tåls väll att diskutera det igen.

Till att börja med lever vi i en värld av illusioner. Precis som i Matrix så lever vi en stor illusion. Den som lyckas förstå helheten och anpassa sig till den kan komma långt. Med hänvisning till Amirs blogg artikel ”The winner takes it all”. Det som är problemet för största populationen på denna jord, är att vi inte kan se förbi illusionerna som finns i världen och att vi egentligen inte lever i verkligheten. Hårt eller hur? Vinnarna i spelet är dem som kan anpassa sig och se förbi illusionerna och själva manipulera andra människor. För vinnarna lever på andras drömmar. Det är sant. Kära läsare, som Amir brukar säga. Dagens fakta nummer 1 för att bli framgångsrik. Förstå andras drömmar, så att du kan manipulera/påverka dem, att göra som du vill. Manipulera är ett fult ord. Men det är egentligen synonymt med ”påverka”, som antagligen tas emot av er läsare i mer positiva sammanhang.

Det finns fler praktiska exempel på detta än vad det finns stjärnor på himlen. Allt från Armani som försöker sälja dig kläder för att du ska kunna få din dröm om högre status uppfyllt, eller poker hajarna som tar de sämre spelarnas (fiskarnas) pengar varje dag på grund av att fiskarna har en dröm om att bli poker hajar. Till företags ägare som använder sig av ”vanliga knegare” med blå skjortor som vill ha en VVV (Volvo, villa, vovve) det ultimata Svensson drömmen för att bli som alla andra, och verka lyckade.

Nu önskar man sig kanske att man var Joe Labero när man läser det här så man kan gå runt och säga, ”looky looky”. Men det behövs nog inte. För det finns mer än ett sätt att påverka människor. Fem för att vara exakt. Det vill säga våra sinnen. Syn, känsel, smak, lukt och hörsel. Alla de sinnen kan påverkas för att människor ska få en uppfattning för hur verkligheten ska se ut. Ju fler sinnen man kan påverka desto bättre effekt har illusionen. Nu kanske några av er kära läsare tänker. Men mattematik och naturvetenskap är rena fakta. Det är ingen illusion som människor kan påverka. Det är bara logik. ”Ehhhh, feeel”!, som Amir skulle sagt. Om jag säger att 1 +1 är 2. Så är det ju sant, rent logiskt eller hur? Det skulle alltså innebära att 1 är mindre än 2.. Eller? Då kan vi säga att du som läser har 2 mynt och jag har 1 mynt. Alltså har du mer än mig? EHhhh, feel! För om jag har ett guldmynt och du har två kopparmynt har jag mer än dig. HA! För människan har bestämt att guldet är mer värt än koppar. Ha, dubbel ha! Alla er som har läst national ekonomi förstår vad jag pratar om när jag säger att saker som det finns ont om är mer värt än det som det finns gott om. Ingenting som naturen bestämt. Bara människan. Sen finns det ju alla de här vetenskapliga rönen som kommer i tidningarna dagarna i ända om hur farligt vissa saker är och hur bra vissa saker är. Det kan också manipuleras för att få människor att göra saker. Som det gamla talesättet, det finns ”lögn, förbannad lögn och statistik”.

Men vad är då roten på problemet? Kan det vara så att vi lever i ett status samhälle kanske? Antagligen. I alla fall ett av ”problemen”. Eftersom vi värderas antingen vad vi har materialistiskt eller vad vi kan ge sken av att ha. Utseende spelar stor roll också, men har i slutändan med samma sak att göra. Det är människan själv som bestämmer värde på olika saker. Det är ingenting naturvetenskapligt kring det. Det är vi själva som bär upp illusionen. Det förstod väll han som resonera om hur man ska avsäga materialistiska saker för att uppnå nirvana.

Men som Solo skulle sagt utveckling eller avveckling. Utan statussamhället hade vi väll aldrig kommit någonstans och levt kvar någon gång på stenåldern.

Lite snabbt tillbaka till hur man kan ”påverka” andra människor som i Matrix. När huvudrollsinnehavaren fattar att han kan påverka miljön om han går utanför sina egna ramar i huvudet och styra miljön runt omkring sig. Så får han krafter som besegrar de värsta av motståndarna. Det är alltid bättre att påverka än reagera. Lev dina drömmar, lev inte i andras. För dem sätter inte dig som nummer 1. Förstå det, och du kommer komma långt.

Nu orkar jag inte resonera mera. För jag måste spela lite poker. Annars blir det ju ingen riktig pokerblogg.

Peace out